drugs
måste bara få ur mig det här med droger.. vad är det med folk och droger? varför ska man röka på hit och dit och framför allt(!) varför tycker man att det är coolt?! och varför vill man förstöra sitt liv så grovt, när man är fullt medveten om vad som händer när man tar droger, och man blir helt jävla känslokall och bryr sig inte om någon annan än sig själv? man blir så jävla egoistiskt. som när jag såg en dokumentär på tv förut, när dom frågade en tjackbrud vad som hände med hennes kille som hon var förlovad med och skulle gifta sig med, då svarar hon:
``han fick mig att välja mellan honom, min största kärlek, och drogerna. självklart så valde jag mitt livs kärlek: drogerna´´ .
och det värsta är när man ser sina egna vänner sjunka så lågt, och var till en början skit bra människor, brydde sig om andra, hade Känslor. och nu? nej jag umgås knappt med dom, dom hör inte av sig, dom är för upptagna med sig själva.
okej visst, jag kan förstå att man testar röka på, kanske gör det nån gång, det är inte så att jag tycker att det är dåliga människor. men hur kan man låta det gå så långt? och hur kan man gå från att hata droger av heela sitt hjärta till att det blir ens liv? det ända jag har att säga är att ni går eran väg, jag går min. jag orkar inte ta ansvar över er. kanske låter elakt att säga men det är så jag, och många fler av våra vänner känner. och att ni blir sura över att vi bryr oss! ni har ju fan fel i huvudet.. "erat val, erat liv". Fine! jag låter er gå eran väg, ha erat liv. men kom inte till mig sen när det har kört sig, när ni inte har några kvar, när ni står där utan pengar.
är det så ni vill ha det?
``han fick mig att välja mellan honom, min största kärlek, och drogerna. självklart så valde jag mitt livs kärlek: drogerna´´ .
och det värsta är när man ser sina egna vänner sjunka så lågt, och var till en början skit bra människor, brydde sig om andra, hade Känslor. och nu? nej jag umgås knappt med dom, dom hör inte av sig, dom är för upptagna med sig själva.
okej visst, jag kan förstå att man testar röka på, kanske gör det nån gång, det är inte så att jag tycker att det är dåliga människor. men hur kan man låta det gå så långt? och hur kan man gå från att hata droger av heela sitt hjärta till att det blir ens liv? det ända jag har att säga är att ni går eran väg, jag går min. jag orkar inte ta ansvar över er. kanske låter elakt att säga men det är så jag, och många fler av våra vänner känner. och att ni blir sura över att vi bryr oss! ni har ju fan fel i huvudet.. "erat val, erat liv". Fine! jag låter er gå eran väg, ha erat liv. men kom inte till mig sen när det har kört sig, när ni inte har några kvar, när ni står där utan pengar.
är det så ni vill ha det?
Kommentarer
Trackback
